Snäll, shopping och tandläkaren...
Igår bar det av till tandläkaren för att laga en tand som jag på något sätt bet sönder förra veckan.
När jag sitter och trycker i mig chips så känner jag att min ena kindtand är vass i kanten och märkte då att den var sönder.
Det var ingen lagning jag hade tappat utan tandfan hade helt enkelt bara spruckit och en flisa hade trillat bort.
Hur man nu lyckas med det.
Jag har bra tänder i övrigt och går på varje kontroll som tandläkaren vill att jag ska komma på.
Dessutom är jag väldigt noga med hur mina tänder mår.
Jag borstar minst två gånger om dagen och använder tandtråd ganska ofta.
Ändå hände detta!
Besöket gick bra, det tog ungefär 20 minuter för honom att fixa tanden.
1400:- spänn!
Hade det kostat om man inte hade haft möjlighet till det allmänna tandvårdsbidraget!
Jag fick några hundralappar avdraget.
Många som går till tandläkaren antingen för undersökningar eller för att laga tänderna, påpekar alltid om hur dyrt det är att göra det.
Men jag förstår inte det riktigt!
Jag har haft tandvärk en gång, i en visdomstand, och jag kan tala om att den smärtan är olidlig!
Personligen är det värt pengarna för att slippa ha ont.
Och går man regelbundet så kan man ju förebygga uppkomsten av både hål och andra problem med tänderna då man får hjälp och råd av läkaren.
Dessutom har vi ju i Sverige högkostnadsskydd även för tandvård....
Dessutom ska man ju ha tänderna i några år framöver, så ta hand om dom!
NOGA!
När jag hade varit hos tandläkaren så körde jag inom macken för att köpa två stora kanelbullar till mig och en kompis.
Värdigt slut efter att ha legat i tandläkarstolen!
Jag var i stan även i måndags.
Vi ska på 70-års kalas i helgen så jag var i stort behov av nya kläder!
Jo, det var jag! ( <---- riktat till min make)
Jag är inte som andra kvinnor som har en överfull (knappt) garderob med kläder utan att ha nåt på sig.
Säger jag att jag inte har något passande att ha på mig för nåt jippo vi ska på, så har jag faktiskt inte det!
Jag har mest fritidskläder, och det passar sig inte på ett kalas för en 70-åring!
När jag då är på väg in så hamnar jag bakom en bill med släp.
Rätt som det var så hoppar det av grejer från släpet som jag får väja undan för.
Jag blinkar och tutar på bilen men den fattade nog inte alls vad jag menade för han fortsatte bara att köra.
Jag följer efter bilen och som tur är så kör den in på en mindre väg och stannar så jag kan tala om för herrarna vad som hänt.
Där ser man hur viktigt det är att säkra lasten.
Jo, jo, så går det!
Jag är så snäll, så snäll!
