Blond!bunny

Hjärtattack...

Publicerad 2017-01-28 03:55:00 i Träning,

Jag körde in till stan i onsdags för att jogga lite lätt på elljusspåret som finns. 

Jag springer där i godan ro och jag möter en kvinna med stavar, vi nickar åt varandra som man gör liksom. 
 
Sen hör jag, bakom mig, att någon kommer joggandes i ett högre tempo än mig. 
Jag sneglar över axeln och ser att det är en karl som kommer. 
Och det är sjukt egentligen, men det for många tankar genom huvudet, om kvinnor som kidnappas och mördas mm. 
Men sen kommer jag på kvinnan med stavar och tänker att jag iallafall inte är ensam. 
Så mannen kommer närmre och när han är jämsides med mig mullrar han fram "HEJ, HEJ"! 
Jag blev så himla rädd att jag nästan tog ett skutt i sidledes ut i skogen. 
Hjärtat slog liksom snabbt innan men nu slog det fan dubbelslag! 
 
Sen på mitt tredje och sista varv, ser jag på håll framför mig att det går en kvinna i övre tonåren, med sin hund. 
Jag känner att jag kan inte vara mer uppenbar med mina steg och en aning för högljudd andning. 
När jag är ungefär tre meter från hennes hoppar hon till och hunden också. 
I förbifarten ber jag om ursäkt, och hon ger mig ett sånt där det-var-inte-så-farligt-leende. 
 
Igår var jag inne på Ica för att köpa grönsaker till min nattsallad jag har börjat ha med mig och lite annat smått och gott. 
Sen kommer jag på att svartpepparn är nästan slut, så jag tar en påse och bokstavligen slänger i den i vagnen. 
Påsen landar olyckligt och det smäller till lite. 
Saken är den, att just som den landar, går det förbi en kvinna som nästan får hjärtsnörp. 
Jag ber om ursäkt, men inners inne, håller jag på att dö av skratt! 
 
Därefter skulle jag till Lasses, för att köpa med mig en hamburgertallrik till middag. 
Kvinnan liksom småslänger ner gaffeln i min kartong och den studsar ut igen
"Miss"! Säger jag, alldeles för spydigt! 
Sen ber jag tusen gånger om ursäkt, för man ska aldrig, göra personen upprörd, som ska göra din mat... 
 
 
 

Mina tider har ju förbättrats markant sedan jag började! 

Och jag hade absolut orkat springa ett varv till, men jag kände att det började mörkna lite grann, och om det mot förmodan skulle hänt något, så vill jag inte ligga där i mörkret med ett brutet ben. 
 
Dessutom, var andningen mer frisk än sist. 
Det kan ju bero på att jag har slutat röka... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Carro

Jag heter Carolina och bor med min make och vår hund Elvis och vår katt Kåda i ett hus på landet i Sölvesborg.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela