Nära nog....
Löpningen ligger just nu på is sedan förrförra söndagen, då jag trampade snett riktigt rejält.
Tyvärr kunde jag inte hålla mig, utan gav mig ut på en runda i söndags.
Stooort misstag...
Men, men, det är sådant som händer.
Nu blir det aktiv vila som gäller, som min syster så snällt ordinerade åt mig.
Aktiv vila...
Kul...
Igår tog jag med mig Elvis ut på en runda på Ryssberget för att leta svamp.
Vi hittar en jäkla massa svamp, men antagligen var dom inte ätbara.
Jag verkligen letade!
Riktigt letade efter en endaste liten kantarell, men inte en enda liten jävla (förlåt farmor) kantarell fann jag!
Trots att jag verkligen skannade av marken jag gick på!
Helt otroligt!
Andra plockar ju för fan (förlåt farmor) flera kassar när dom är ute!
Jag fattar verkligen inte hur det kan bli så?!
Helt sjukt...
Iallafall, vid ett tillfälle så möter vi ett yngre par, kanske i 20-årsåldern.
Tjej: Vad är det som har hänt här? *pekar ungefär en meter från vägkanten*
Kille: Det är vildsvin som har bökat.
Tjej: Jaha, är du säker? Så nära vägen?
Kille: Ja, oh ja. Dom går ju in i folks trädgårdar också.
Tjej: Mhmm...
Kille: Ja, jag är säker på att det är vildsvin.
Alltså, saken är den, att jag hade verkligen inte hjärta, till att tala om sanningen för det här paret om vad det var som verkligen hade hänt...
Det var nämligen så, att Elvis kissade där, kanske en timme tidigare, och saken med honom är, att när han har kissat, så sprätter han runt på ställer för glatta livet.
Killen var så säker på sin sak, att jag verkligen inte kunde spräcka hans bubbla, och sänka självförtroendet för honom, speciellt inte med tjejen jämte!
Vildsvinet, Elvis.
Och gårdagens lilla utflykt, gjorde ju inte susen i foten direkt...
Men det gjorde inte saken jääemycket värre.
Så det är ju lite positivt.
Jag ska springa ett litet mindre lopp om ungefär två veckor, så jag hoppas verkligen att foten repar sig tills dess.
Så det blir till att försiktigt träna upp musklerna i fötterna, ordentligt.
Jag har under hela mitt liv, haft väldigt lätt för att stuka och vricka fötterna, jag vet inte om det är samma sak, men iallafall...
Och jag har hoppat på kryckor för det mer än en gång, om man säger så.
Men det hoppas jag att jag slipper, för det är skittråkigt.
Och jobbigt.
